Som sagt va, om folk har problem med mig är det deras problem, inte mitt.

Speciellt när det inte ens är jag som är problemet egentligen.

Och är det jag som är problemet, säg det då! Men normalt.

Just nu känner jag mig som en person som är i vägen.

Öppnar jag käften så idiotförklarar jag någon eller får dom och känna sig som om dom är dumma i huvudet.

Och det känns ju jävligt bra! Eller inte..

Medans andra kan yttra sig hur som helst utan att man ska ta åt sig på fel sätt eller tro att dom menade något dumt eller att dom är sura, för säger man någonting då så menar man ju  att den andra är dum i huvudet eller idiotförklarar igen.

Så jag tror jag håller käften ett tag och låter andra folk prata.

Så kan jag sitta där, se allmänt dum i huvudet ut och bara lyssna.

Så får vi se om det blir bättre då.

"bättre att hålla käften och låta folk tro att man är dum i huvudet, än att öppna käften och bevisa att dom har rätt"

Är det inte så man säger?

Så jävla tröttsamt.

Jag avskyr när folk tror så jävla mycket utan att veta och inte lyssnar på VAD man säger, utan HUR man säger det.

Jag menar, om folk redan har en uppfattning om vad man TYCKER, TÄNKER, KÄNNER och TROR, vad är det då för mening och prata med varann och fråga saker?

Jag bara undrar!

Tysta "leken" börjar nu!..